Vackert 1800 tal.

Jag kontaktade Charles dickens, vi bestämde en tid som jag kunde komma och intervjua han.
Jag åkte Diligens och det var väldigt guppigt då de hade inte asfalt utan grusvägar med massa gupp. Det var  kallt då vi satt i en vagn. vi fram till båten och det var många folk som skulle åka med den till 
London.

Jag hoppade på och förberedde mig på en lång resa framför mig, Det skulle komma oväder in så alla fick gå in i ett rum som var trångt och varmt.
Det blev trångt och det fanns inte sittplatser åt alla men som tur var hittade jag den sista platsen.
Båten var ändån rätt så stor men på den tiden var det mycket folk som skulle åka med.

Det var en lång resa framför mig, med både skrikande barn och åksjuka vuxna.
När vi äntligen kom fram blev jag jätte glad att yes nu är vi på "fastland"! London var väldigt stort och faktiskt första gången jag var där. Charles dickens mötte mig vid båten.
Han var väldigt finklädd, vi sa hej och sedan gick vi mot hans hus.  

Det var nästan så man knappt kunde gå där då det var så många folk som gick där, speciellt många som åkte häst och vagn, jag såg mycket som inte fanns här hemma. 
Vi var framme och jag gick in i hans hus min första känsla va "wow vilket fint hus" han gick mot sitt lilla "kontor" och jag förberedde mig för intervjun.
                                                                                                                                                                        

Var din bardom bra? berätta lite mer om den.
Svar:Nej den var inte så jätte bra, för när jag var 9 så flyttade vi till London.
Och sen några år senare så fick min Pappa ekonomiska problem och då så hade ju vi inte så mycket pengar.  Jag fick jobba ganska mycket som barn, ändån fick jag så dålig lön så jag knappt kunde äta mig mät.

Vad var det du studerade?
Svar:Det blev ju inte så mycket på skolgång då jag jobbade jätte mycket, tiden fanns nästan aldrig där för skolan.
När jag blev lite äldre så lärde jag mig geografera.

Hur var det när du flyttade? hur kändes det?
Svar:Jag tyckte det kändes bra till en början, men allt gick ju fel sen.

Hur var det att vara författare? berätta lite mer om de.
Svar:Jag tyckte det var rätt kul eftersom många utav mina skrifter och romaner blev väldigt kända, folk uppskattade det.

Hur kändes det att vara så populär?
Svar: Jag vet inte riktigt, det var roligt men ibland blev det lite för mycket.

Hur började allt?
Svar: Det började när jag skrev min första bok "de fattiga pojkarna".
                                                                                                                                                                       

Efter intervjun åkte jag hem. Jag blev jätte nöjd med svaren då jag hade mycket nytta utav dom.
Många hade frågat efter dom , alla som tyckte hans romaner var bra, blev också jätte nöjda och glada.
Han var en rolig människa och träffa, nu har även andra nytta av hans svar. Jag skall läsa igenom intervjun och sedan börja förbereda ett reportage.