Skriet från vildmarken
Sida, 17.
Bucks medvetande återvände, men inte hans krafter. Han låg där han hade fallit och därifrån iakttog han mannen i den röda tröjan.
"Lystrar till namnet Buck" citerade mannen för sig själv ur saloonögarens brev med meddelandet om packlåren och dess innehåll.
Jag har valt detta stygge för det var grovt, tyckte synd om Buck.
Det var det bästa "stygget" typ som jag hittade sen sidan 24 . Man förstår att Buck
var olyklig så kanske mest därför, som där att bara medvetandet kom tillbaka
men inte krafterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar