1. Vi har valt att göra en typ av balkbro, men vi ska även använda oss utav fackverk.
2.Ölandsbron är t ex en känd balkbro som går mellan Kalmar och Färjestad, den är 6072 m lång och är byggd på armerad betong. Jag kan inte säga att våran bro jämfört med denna är lika stabil, lång eller snygg... Men jag hoppas på att den kommer bli bra i slutändan. Skillnader är att vi kanske ska använda oss utav fackverk också.3. I våran konstruktion finns den svagaste punkten mitt på bron just nu skulle jag tro, men det ska vi stabilisera med hjälp av balkar och eventuellt fackverk.
3. Påkänningar och yttre krafter som kan påverka en brokonstruktion är olika former av väder, t ex vind, hagel, regn, snö osv. Temperaturskillnader kan också påverka. Det kan då orsaka en deformation i konstruktionen, det gäller därför att använda bra och rätt material när man konstruerar en bro. Det är t ex kanske inte så bra att använda sig utav ett elastiskt material därför att det ändrar form när det påfrestas av någon slags kraft, det återgår i och för sig till sin ursprungliga form när påfrestningen har upphört. Man kan också använda sig utav balkar när man konstruerar en bro, dom hjälper till så att konstruktionen inte blir vridstyv. Man kan också bygga vägbanan en aning böjd, med lite rundare former. Detta gör man för att inte vinden ska komma direkt på brons kanter utan istället följa brons former, och svänga upp i dess böjning. Det är bra att bygga vägbanan lite bredare också, det motverkar självsvängning.
Här är två olika alternativ på fackverksbrorar och balksbroar.
Såhär ser ölandsbron ut.
